St Persgatan 3C

Kontorslokal, Linköpings slott Möjlighet att hyra en kontorslokal med egen ingång inne på Linköpings slott! Ett oerhört bra och strategiskt läge mitt i centrala Linköping. Lokaltyp Kontorslokal Area Kontorsyta: 250 kvm Förrådsyta: 78 kvm Ingår i hyran Vatten och ventilation. Östergötlands län Besöksmål Statligt byggnadsminne (SBM) Det centrala läget gör att buss- och tågförbindelser finns inom gångavstånd. Goda parkeringsmöjligheter i närområdet, t ex i parkeringshusen Akilles och Galleria filbyter. Det finns även möjlighet att hyra parkeringsplats utomhus på grusparkering intill Kungsträdgården. Kontorslokalen är fördelas på två våningsplan. Möjlighet finns att hyra kallförråd i markplan. Byggnaden är ett statligt byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk. El debiteras enligt schablonberäkning. Fiber finns på slottet. Ny hyresgäst har möjlighet att ansluta sig till det. Tillträde enligt överenskommelse. Nuvarande hyresgästs avtal löper till 2026-12-31. Historia De äldsta delarna av Linköpings slott härstammar från 1100-talet och slottet är därmed Sveriges äldsta profana byggnad. Under denna tid blev Linköping säte för biskoparna i stiftet Dioceses lincopensis, som omfattade Östergötland, Småland, Öland och Gotland. De äldsta delarna av Linköpings slott är inbyggda i slottets västra länga och består av en liten kalkstenskällare och en representationsbyggnad av kalksten i två våningar. 1286 blev Bengt Birgerson, son till Birger Jarl och hertig av Finland, biskop. Han byggde om biskopsgården och för första gången användes då tegel. Utbyggnaden bestod bland annat av ett krenelerat torn i nordöst. I början av 1400-talet byggdes den västra huslängan om av biskop Knut Bosson. Han lät också bygga en hög huskropp med trappstegsgavlar för att ersätta ett torn som rivits. Linköpings gård fick en ringmur som försvarsåtgärd, då det var lätt att bli indragen i olika maktstrider. Biskop Henrik Tidemansson lät fullborda koret i Linköpings domkyrka. Han kallade hit hantverkare från Köln, bland annat mäster Adam van Düren som senare byggde Glimmingehus. Man tror att han även kan ha arbetat med biskopsgårdens västra fasad som påminner om Glimmingehus. 1796 började man förvandla byggnaden från förfallet renässansslott till en stram ämbetsbyggnad. Bland annat revs praktgavlarna och man gjorde en ny klassicistisk portal. På 1880-talet gjordes byggnaden åter igen till renässansslott med loftgång och praktgavlar. Detta varade till 1930-talet då man tog bort 1800-talsdekorationerna. Nu stramades slottet upp för återgå till sitt avskalade utseende från ombyggnaden 1800. Planritningar Planritning förråd markplan våning 1 Planritning entréplan 2 Planritning våningsplan 3 Flygbild